Första gruppspelsmatchen i DM slutade med förlust. Pelister drog det längsta strået och vann med 2-1.
Hela 14 spelare saknades till söndagens match i Trelleborg. Med tanke på förutsättningarna inför match är jag otroligt stolt över killarnas prestation.
Det är aldrig kul att förlora. Trots förlusten finns det positiva saker att ta med sig. Varje match lever sitt eget liv och det gäller att se möjligheter istället för hinder.
Med två timmar till matchstart blixtinkallades 15-årige Aron Premmert. Tanken var att han skulle fylla ut den redan tunna matchtruppen. Det blev mer än så. Skadekänningen på Ludde fem minuter före avspark, gav Aron möjligheten till spel från start. I det som var hans första A-lagsmatch blev det 75 minuters hårt jobb.
Senare byttes en tröttkörd Aron av en annan 07:a i Hannes Nordendahl som precis fyllt 16 och fått chansen att träna med seniorerna. Med endast två A-lagsträningar i ryggsäcken fick även Hannes, till vardags mittback, göra A-lagsdebut i anfallet.
Strax före avfärd till match lyckades vi få med ännu en 07:a. Arvid Törnqvist, till vardags målvakt, fick agera högerytter i 20 minuter.
Ett stort tack till ALLA spelare som gjorde sitt bästa i en annorlunda verklighet.
Matchen i sig var helt okej. Vi mötte ett spelskickligt lag som ville ha mycket boll och skapade sina lägen därefter. Rent organisatoriskt tog det lite tid innan vi hamnade rätt. Inte så konstigt med tanke på en helt nykomponerad startelva.
Deras 1-0-mål kom på straff. Inte så värst mycket mer att säga om det. Strax före halvtid skapade vi ett bra läge via Abbe som förtjänade ett bättre öde.
I paus gjorde vi några taktiska förändringar för att försöka påverka matchbilden. Min känsla från sidan var att vi var lite bättre orienterade sett till första halvlek. En frispark på mittplan och Max Mårtensson hittade Ted Frostander som fick till en fin träff, ”kanon i krysset” som Christian Dunegård tyckte. 1-1 och vi var med i matchen.
Tyvärr halkade vi efter i våra positioner ju längre matchen led. Tröttheten gjorde sig märkbar och skadekänningarna gav oss inte något andrum. Det var också någonstans där som deras 2-1-mål kom. Ett fint avslut som ställde Stoffe i målet.
Vi tog tillfället i akt och gjorde ett förhandsplanerat målvaktsbyte. Erik Johansson, 18, som sett fin ut på träningarna fick också han göra sitt A-lagsdebut.
De inbytta spelarna gav oss lite mer bränsle i tanken. Ted spelade fram till ett friläge, där Aron inte riktigt fick ordning på bollen. Samme Ted hade en boll inne som avvinkades för offside. Vi var nära men nådde inte riktigt ända fram.
Den sena avsparkstiden en söndag eller den nedsprungna konstgräsplanen. Blåsten eller den råa kylan. Listan kan göras lång. Nog om det. Jag tycker att vi var värda mer.
Trots förlusten var det positiva vibbar i gruppen. Och det gav mig litet utrymme till skämt som jag delade med Dike. ”Ingen lätt uppgift för våra motståndare som scoutar oss”, sa jag med glimten i ögat.
/Murre
