VI FINNS ÄVEN PÅ FACEBOOK - https://www.facebook.com/gifsherrseniorer 

SAMT PÅ INSTAGRAM - https://www.instagram.com/Genarps_if_herrseniorer

Säsongen 2025!

Ledarstaben 2025 består av Murat Kocacenk (tränare), Jonas Einbjörn (ass. tränare), Håkan Hohenacker (massör/leg. sjuksköterska), Mats Einbjörn (mv. tränare), Gustav Lindelöf (lagledare), Christian Dunegård (lagledare), Thomas Mårtensson (lagledare).

A-laget kommer spela i Div. 6 Södra.

Hemmamatcherna spelas på Ekevallen (Ekevallavägen 10, Genarp).

Färger:          röd, röd, röd (tröja, byxa, strumpa)

Reservfärger: svart, svart, svart (tröja, byxa, strumpa)

Senast vi spelade match efter midsommar var säsongen 2021, då jag gjorde mitt första år som assisterande tränare och Dike var på plan den 30:e juni när Skurup besegrades med 1-0 på hemmaplan. Med andra ord, det hör inte till vanligheterna att fortsätta vårsäsongen efter just midsommar.

Att vända ett 2-0-underläge till seger är inte heller något som sker så ofta. Jag har grävt i arkivet ända tillbaka till säsongen 2015. Det är första gången på tio år (kanske ännu längre i tiden, men jag slutade gräva där…) som en seriematch slutar med tre poäng efter att representationslaget legat under med två mål. Och detta med kanske föreningens yngsta A-lag. Killarna förtjänar all beröm!

Matchen hann knappt starta eller sätta sig. Efter bara någon minut fick vi kapitulera. Tyvärr slarv från vår sida som bjöd hemmalaget på gratis tändvätska. Vi hade bra lägen därefter men utan nödvändig skärpa för att få utdelning. Med fem minuter kvar av halvleken, mitt i ett oönskat mittbacksbyte, hade vi även 2-0 på resultattavlan. Där och då var uppförsbacken bauta, för att använda det ordet.

Det var varmt, snarare mycket kvavt och krävde cooling break i båda halvlekarna. När jag funderade på vad som kunde göras i andra halvlek för att ge kampen en ärlig chans, så reducerade vi via Anton Nilsson, ganska precis innan halvtidsvilan. Med facit i hand var det nog ett nödvändigt mål som gav laget behövlig syre i hettan.

Inför andra halvlek rörde vi om i samtliga lagdelar. Ja, förutom Arvid i målet förstås. Och det var väl tur det. Han stod för en fin räddning strax före Nisse kvitterade till 2-2 i den 65:e minuten. Där och då kände jag att segern var inom räckhåll. Jag känner mitt lag väl. Så kom det förlösande och väldigt efterlängtade 3-2-målet i den 72:e minuten. Kanske inte ett äkta hattrick, dock ett hattrick av just Nisse som nu gjort 6 mål på 3 matcher. Man of the match-hjälmen från senast fick han behålla. Laget var helt eniga om detta, huvudrollsinnehavaren hade inget annat val.

Vår bortafölje syntes även i Klågerup. Killarna fick fira välförtjänt med alla Giffare som ännu en gång visade vilken STOR familj GIF är. Just gemenskap och glädje har vi mycket av. Ett glädjeämne i veckan har varit att 12-årige målvakten Joel Lindahl gjorde sin första träning med A-laget. Joel som imponerade stort under fotbollsskolan fick chansen att testa på A-lagsmiljön med pappa Oskar och tränare Urban Bengtsson vid sidlinjen som såg på honom med ett stort leende. I höst kommer Joel att träna tillsammans med våra unga A-lagsmålvakter och vår målvaktstränare Mats Einbjörn, och få värdefull målvaktsträning i tidig ålder. Joel har ett märkbart fokus och beundransvärt vilja i en så tidig ålder, vilket pekar på en ljus framtid för honom i vår förening. Mycket glädjande!

Killarna var helt slut efter sista matchen för vårsäsongen. Precis som det ska vara. 9 vinster efter 13 spelade omgångar är klart godkänt. Nu tar vi välförtjänt sommaruppehåll och njuter av livets goda. I augusti är vi tillbaka, starkare än igår, var så säkra. Den 16/8 gästas vi av Holmeja. Då är vi och alla ni på Ekevallen sugna på revansch. Tills dess, var rädda om er!

// Murre

Ett stort tack till Genarps IF för en mycket uppskattad Fotbollsskola 2025. Framför allt är det oerhört värdefullt för ett hundratal barn, ledare, funktionärer och alla anhöriga. Det har varit tre fullspäckade dagar med massor av skratt men förmodligen även några glädjetårar. Jag och Dike fick äran att få leda en grupp lyckliga barn som hade väldigt många frågor till oss om just A-laget. Därför var det inte på något sätt ologiskt att avsluta det hela med hemmamatch under onsdagskvällen på natursköna Ekevallen.

En av frågorna barnen ställde till oss lät så här: “Hur gammal är den yngste spelare som spelat i A-laget?” Man behöver inte vara kärnfysiker för att förstå vart våra kära barn ställt in siktet på. De vill spela A-lagssfotboll, gärna inom en snar framtid.

Låt oss minnas att Oliver Norén (son till Fredrik Norén med över 500 matcher) spelade i en träningsmatch förra året och då hade han inte ens hunnit fylla 14 år. Så alla barn och föräldrar i föreningen som läser detta, vägen till representationslaget är inte alls så lång. Jag är och kommer alltid att vara allergisk mot tränare som säger att man skulle vara för ung för att spela i A-laget.

Av den anledningen var det extra skoj att både Oliver och Nils-Johan, födda -10, fanns med i matchtruppen, även om de varit med förr. 15 minuters speltid räckte för att på nytt se vilket hunger de båda besitter, totalt orädda och energiska in i alla dueller. 

Alla vårdslösa tacklingar mot dessa pågar kastar jag rätt ner i papperskorgen och hoppas på att inget barn i någon förening ska behöva bli nersparkad eller för den delen skadade, bara för att de är så pass skickliga att spela i ett A-lag.

Skickligheten syntes. Lille-Nisse väggspelade med Oliver och bollen hamnade till slut hos Store-Nisse som avfyrade en projektil, rätt upp i klykan. Det var också ett glädjeämne att ha Anton Nilsson tillbaka i Giffa-tröjan efter ett litet uppehåll. Tre mål på två matcher visar vilken kvalitet han besitter.

Målet var Antons andra för kvällen. Det första som betydde 3-1 var inte mycket sämre. En dunderkanon från höger. Vackert, otagbart och över målvakten i mål. Skulle kunna kalla det för psykologiskt viktigt i ett skede där matchen stod och vägde. Detta mycket tack vare deras reduceringsmål, som också var ett fint distansskott. Som det brukar heta, ska man släppa in mål så ska det vara snygga mål.

Känner att rapporten inte följer tidslinjen men det viktigaste först tänker jag. Och så till det minst viktiga som egentligen var avgörande. Vår start på matchen var stark, där vi tog ledningen efter bara sju minuter via Pontus soloraid och senare i den 23:e minuten även utökade med Melvins kliniska avslut.

Nu är det lätt att nämna alla som var involverade i målprotokollet. Jag skulle vilja säga att alla 16 spelare stod för en imponerande insats. Deras inställning, kämpaglöd och vilja var jag och hela ledarstaben oerhört nöjda över. För ett ögonblick såg jag vår ungdomsansvarige Peter Eriksson som satt på vallen och bara njöt. Tänk vad en onsdagskväll kan göra med oss när vi är i vår GIFFA-bubbla.

Segersång, jubel, musik och McUno satt fint efter en lång dag. När jag swishade för de två hamburgarna som jag och Dike slafsade i oss, så var det inte för att visa hur duktig jag är som kan betala, det var ren kärlek från deras Murre till föreningens alla fantastiska barn, där barnens lycka förblir ovärderligt. 

Att vi var tillbaka på vinnarspåret var sekundärt.

Glad midsommar!

// Murre

De var det bättre laget, det är inte konstigare än så. 

Tråkigt att inte kunna visa upp oss från vår starkaste sida över två matcher. Om det gett annat resultat vet jag inte, men det är väl det som känns mest surt även om Blentarp är ett skickligt lag.

Utan att skugga över deras segrar, vilket varit välförtjänt och rättvist, så är min spontana känsla att vi gett bort sex gratispoäng vilket naturligtvis betyder väldigt mycket i toppen av tabellen. En känsla är subjektiv men jag vet att vi kan så mycket bättre än vad vi visade i mötena mot just serieledaren.

Med ett dussintal spelare på frånvarolistan av fullt naturliga skäl, så som studentfirande som kommer en gång i livet, så kunde Genarps IF ändå ställa upp med en 16-mannatrupp. Därför ska inte heller någon skugga falla över de 16 spelare som kämpade i regnet. Vi är alla tacksamma över deras insatser.

Ogillar bortförklaringar och att skylla ifrån, vilket inte är tanken, men om vi nu vill att ungdomar ska engagera sig i föreningslivet, så kanske man borde tänka om och inte tillåta spel mitt i studentveckan. Ungdomarna vill kunna både ta studenten och spela fotboll. Att de ska behöva välja och känna ångest över det, klickar inte i ämnet "Långsiktighet" som förbundet pratar mycket och ofta om i alla tränarutbildningar.

Nog om det.

Under vecka 25, från måndag till onsdag, kommer Fotbollsskolan 2025 äga rum på Ekevallen. Vi hoppas på fint väder, glädje och gemenskap. Kom gärna förbi och se hur trevligt vi har det. På onsdagskvällen efter att Fotbollsskolan tackat för sig, så spelar vi också hemmamatch mot Skivarp. Skoj!

// Murre

En poäng borta mot ett topptippat lag är väl okej, men visst var vi besvikna över att vi inte vann.

Matchen var den sista innan serien vänder. Därför kanske det inte är så konstigt med två lag som inte ville förlora. Vi ville hålla avståndet till varandra i olika meningar. Det märktes tydligt att så fort något av lagen släppte lite på spärren och tog risker i spelet, så hängde det andra laget med. De båda lagen ville framåt, men inte till vilket pris som helst. Helt enkelt en trevlig drabbning.

Blentarp och Svedala är två lag som spelade div 5-fotboll förra året. Ser vi till vår prestation i premiären och jämför den med lördagens, så ska killarna vara nöjda med sin insats. Vi gav oss själva chansen att vinna mot ett lag som förstärkts både med spelare och tränare från div 4 ifjol.

I omklädningsrummet efteråt var det mer en besvikelse över två tappade pinnar än någon glädje över en vunnen pinne. Samtidigt var det sjätte raka matchen utan förlust. Det goda arbetet var värt en applåd och fick det också.

Första halvleken slutade mållös. Jag kan tycka att vi hade tillräckligt många hörnor för att kunna göra något bättre av det. Om det var nervositet eller oskärpa låter jag vara osagt, men vi kan bättre än vad vi visade. Att vi inte kunde såra dem och förvalta lägena som dök upp när de sjabblade i försvarsspelet var också något som kändes surt. Våra avslut gick väldigt mycket rakt på deras målvakt. Kanske hade vi lite trötta ben under dessa studentveckor, jag vet inte. Hemmalaget hade bollskickliga spelare offensivt och var inte helt ofarliga. De hade ett starkt avslut som tvingade Arvid till en fin räddning.

Egentligen fick vi precis vad vi ville. Tidigt i andra halvlek tog vi ledningen i matchen. Pontus krigade förgäves i en luftduell så att foten stukades och han inte kunde fortsätta. Vi betalade ett pris som gav resultat. Bollen hamnade hos Simme som använde sin fart, drog sig förbi sina motståndare och avslutade med vänsterfoten. Det kändes som att vi hade momentumet, fick ytterligare hörnor och lägen i djupled för att kunna utöka vår ledning.

Istället hamnade vi helt fel i försvarsspelet när de hade inspark och vann bollen enkelt på vår planhalva. Denna gång betalade vi ett pris som motståndarna fick utdelning på. Onödigt kan man tycka, men vi är ett ungt lag och lär oss av våra misstag. Därefter kändes vi något tillbakatryckta. I sista delen av matchen hittade vi tillbaka, orkade mer och hade några fina lägen för omställning, där vi tyvärr valde att spela tillbaka bollen istället för framåt i banan.

Om resultatet var rättvist eller orättvist får andra bedöma. Vi alla ser fotboll på olika sätt. För mig var det en trevlig tillställning och det är dessa matcher som är roliga att spela. På tisdagskvällen åker vi till Blentarp för ännu en match av denna kategori. En inspirerande uppgift för oss.

Vårt representationslag har sänkt snittåldern för varje år sedan jag och Dike tog över. Vi är inne på vårt tredje år och årets snittålder ligger runt 20, och i vissa matcher nere på 18. Nu när halva säsongen är spelad och vi fortfarande är i toppen av tabellen, ska alla Giffare vara stolta över vad killarna åstadkommit så här långt. Och vet ni vad? Vi har ytterligare tre matcher kvar att spela innan sommaruppehållet och totalt tio matcher till att njuta av innan serien avrundas i oktober.

// Murre

Fem matcher i maj summeras nu i fem raka segrar. Självklart är det något vi är nöjda med.

Lördagens trepoängare skulle man kunna beskriva som bekväm. Med all respekt mot Gylle, som gjorde två mål på oss och skapade lite nerver på slutet, så var vi det spelförande laget. De gjorde det bra utifrån sina förutsättningar, medan vi borde ha gjort bättre ifrån oss med våra förutsättningar. De tog varje läge till att dra ner tempot i matchen, och vi hade lite svårigheter att få upp tempot.

Emil slog ett fint inlägg från vänster, och Jocke satte pannan på bollen. Det var snyggt när vi tog ledningen i matchen med dryga kvarten. Bortalaget fick möjlighet till kvittering och tvingade Erik till en vass räddning. Jag vet inte om jag vill kalla det hela en avslagen tillställning, men resultatet 1-0 stod sig i halvtid.

Pontus blev inbytt i paus och behövde knappt fem minuter i spelet innan han nätade. Även denna gång var det ett vänsterinlägg från Emil som satt som en smäck. Samme Pontus vann bollen högt, spelade vidare till Jocke som lade upp för Emil, som även han hamnade i målprotokollet. Det tog inte alls lång tid mellan vårt 2-0 och 3-0-mål.

Några minuter senare kom deras reduceringsmål. Nästan identiskt kom även deras andra reduceringsmål med fem minuter kvar av ordinarie speltid. Vid båda målen hade vi mer att önska av våra killar. Och så var det match igen, i alla fall på resultattavlan. Men trycket skulle lätta med ännu ett nickmål. Max Mårtensson stängde målprotokollet med pannan efter hörna av Alex.

Emil Mårtensson fick "Man of the Match-hjälmen" och sade några kloka ord till laget efter matchen, som vi håller för oss själva i omklädningsrummet. I övrigt har Emil sett väldigt pigg ut på sistone, och hans energi är oerhört viktig för laget inför kommande utmaningar.

På tal om utmaningar ska vi hinna med fyra matcher, varav tre på bortamark, innan juni når sitt slut. Vi hoppas på mer solsken, händelserika matcher och massvis med glädje. På lördag gästar vi topptippade Svedala och ser fram emot att njuta av det, nu när lokalfotbollen är som bäst.

// Murre