Inget skönlir direkt. Å andra sidan; vår åttonde seger och den elfte raka matchen utan förlust.

Självklart hade vi gärna hängt på Genarpsfestivalen tillsammans med Hasse Andersson på scen. Eller ännu bättre med hemmamatch och en fullspäckad lördag för Genarpsborna.

Ja, vad säger man. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Fotbollen är inget undantag. Ett bra fotbollslag ska kunna vinna matcher på olika sätt. Det var också det vi gjorde, trots värmen och för oss en ovan avsparkstid (16.00) denna lördag. 

Det sägs också att ett bra lag har marginalerna med sig. Redan i den tredje minuten tvingades Stoffe till en fin räddning. En nick på hörna som gick mot hans högra stolpe. Minuten efter rann Nisse igenom deras försvar och sköt oss till förarsätet. En vältajmad löpning på Teds framspelning. 

Nisse var även inblandad i matchens andra mål. Han hittade Simme i djupet och ett behärskat avslut satt nere vid målvaktens vänstra hörn.

I slutet av den första halvleken fick vi tyvärr kapitulera. Detta efter ett missat uppspel. Något som gav nytt liv i matchen. Ju längre matchen led och vi inte kunde stänga matchen, desto mer livat blev det. 

Med tanke på att det var två månader sedan vi senast spelade match, så var scenariot ganska väntat. Felprocenten i passningar och tajmingar stack iväg. Sådana här segrar räknas precis lika mycket som andra segrar och är så värdefulla när man vill vara med i toppen. 

Vi hörde inte Hasse och han hörde inte oss. Men vi sjöng på varsitt håll. Vi skanderade segersång och i byn var det dans och hålligång.

Hemmamatch på lördag. Ett utmärkt tillfälle för sång, alla på samma gång.

/Murre